Vad är koncernbidrag? En koncern är en sammanslutning av företag som tillsamman vill uppnå så bra ekonomiska resultat som möjligt. Därför samarbetar de på väldigt många olika sätt; dels kanske med logistik och marknadsföring men även ekonomiskt. Ledningen för koncernen vill nämligen att hela koncernen ska vara så effektiv som möjligt totalt sett. Koncernbidrag kallas det när likvida medel (pengar) förflyttas mellan två företag i samma koncern.
Varför gör man koncernbidrag?
På vilket sätt är det bra ur en ekonomisk synvinkel att föra över likvida medel mellan företag inom samma koncern? Anta exempelvis att två företag ingår i samma koncern; vi kallar dem A och B. Om företag A gör en vinst på 50 000 kr medan företag B gör en förlust på 50 000 kr så kommer företag A få betala skatt på vinsten. Men om företag A för över 50 000 kr till företag B så har de plötsligt ingen vinst och företag B har fortfarande noll i resultat (50 000 kr – 50 000 kr = 0). Det resulterar alltså i att man inte betalar någon skatt för det året.
Koncernbidrag – så fungerar det
Det företag som pengarna kommer ifrån kan göra avdrag på den slutliga skattesatsen för koncernbidraget såtillvida att särskilda krav är uppfyllda. Man kan alltså inte göra koncernbidrag oavsett situation utan det beror på hur ägarstrukturen ser ut. Det finns en rad regler som måste vara uppfyllda enligt kapitel 35 i Inkomstskattelag (1999:1229).
Anta exempelvis att ett dotterbolag vill göra ett koncernbidrag till moderbolaget. För att dotterbolaget ska få göra ett avdragsgillt koncernbidrag till moderbolaget så måste det vara ägt till minst 90 % av moderbolaget. Det beror på att det då kallas för helägt dotterbolag enligt inkomstskattelagen.
Vilka andra förutsättningar måste vara uppfyllda?
Det finns väldigt många lagstiftningar som reglerar när man får göra koncernbidrag. Bland annat så kan bara koncernbidrag göras mellan ett begränsat antal företagsformer. Alla dessa företagsformer måste vara svenska för att det ska vara möjligt att göra. Utländska företag som är medlemmar i en EES-stat ses i detta sammanhang som svenska företag.
- Aktiebolag
- Ekonomiska föreningar
- Sparbanker
- Ömsesidiga försäkringsföretag
- Stiftelser
- Ideella föreningar – förutom de som beskrivs i 7 kapitlet av inkomstskattelagen